Ni kan ju mantrat vid det här laget.

Det har, gång efter gång efter gång på presskonferens efter presskonferens efter presskonferens, påtalats vikten av att hålla i; att hålla ut, och att hålla avstånd.

Men nu kan vi äntligen addera även ett ”hålla-på” Sverige. Och detta oavsett om det handlar om fotbollsspelande eller orienterande.

Efter över ett års pandemi, och närmare två år sedan den senaste internationella orienteringsmassmönstringen, var det i maj äntligen dags att öppna upp kontrolletandet i mästerskapssammanhang igen.

Väl där var det ungefär så där som den engelske anfallaren Gary Lineker sa om fotboll: ”Fotboll är ett enkelt spel. 22 spelare sparkar på en boll i 120 minuter och sedan vinner alltid tyskarna”.

Men i detta fall får vi byta ut ett ord här och ett ord där.

Tyskland är ett ord som ska bort.

Fotboll ett annat.

När väl det verbala rockaderna är avklarade så ska detta ordekvilibrerande sluta i att ”och sedan vinner alltid Tove Alexandersson”.

För så var det under de sista åren före pandemin.

Och så verkar det vara även nu när vi är på väg in i det som vi har förhoppningar om att kunna kalla ”efter pandemin”.

Tove Alexandersson klev in på EM i Schweiz bara en dryg månad efter avslutad skidalpinistsäsong, (en säsong som bland mycket annat resulterade i världsmästartiteln i hennes fjärde idrott). Hon gjorde det med ett lägre favoritskap än vad som varit fallet de senaste åren. Detta både med anledning av hennes relativt korta förberedelsetid inför mästerskapet, men också efter att hon besegrats i de svenska EM-testerna i sprint.

Men utfallet på EM, i ett regnigt och kylslaget Neuchâtel, blev för att uttrycka sig en smula slarvigt, precis som det brukar.

Hon startade i två lopp.

Hon vann båda.

Och då bör det påtalas att hon redan inför EM var tydlig med att det är VM i Tjeckien som är säsongens stora mål.

Nu när mästerskapet i Doksy (ungefär tio mil norr om Prag) bara är dagar bort har hon, som brukligt är, seglat upp som favorit på samtliga distanser. Allra tyngst är favorittrycket på skogsdistanserna. Där visade hon på VM-testerna för en månad sedan att hon kommer att bli extremt svårslagen i den såväl fysiskt som orienteringstekniskt utmanande terrängen. Just kombinationen av rejäl kupering och utmanande banor är något som talar ytterligare för Alexandersson.

Värt att notera är att hon har chansen att sätta ytterligare en ”historisk-stämpel” i meritlistan, detta då hon nu jagar sitt femte raka VM-guld på långdistans. Samma läge har även norrmannen Olav Lundanes. De båda har gått obesegrade på VM-långdistansen sedan en augustieftermiddag i skogarna utanför Strömstad 2016.

Samma läge med fyra raka guld, i sprint, har danskan Maja Alm som inledde sin obesegrade VM-svit i skotska Forres redan 2015 (sprinten fanns inte med på VM-programmet i Norge 2019).

Danskan gör en mycket intressant orienteringscomeback. Hon pausade sitt orienterande under några år för att satsa mot sommarens OS i friidrott i Tokyo. Den satsningen har nu ställts om mot OS 2024, och hon är nu tillbaka som orienterare.

På tal om OS, kan även Tove Alexandersson komma att bli aktuell för en olympisk start, detta då skidalpinism föreslås kliva in på programmet under OS i Milano 2026.

Maja Alm skulle ha varit med redan på EM i Schweiz, men tvingades avstå på grund av en hjärnskakning. Nu är hon tillbaka, och gör en oerhört spännande start, detta redan under den första VM-dagen i Tjeckien.

På tal om sprintguld; Emil Svensk kunde på ett imponerande sätt springa hem sin första individuella mästerskapsmedalj på seniornivå på EM.

När han väl gjorde det så gjorde han det med finess, och han tog sig hela vägen upp på pallens översta steg. Detta efter ett mästerskap där han efter sprintstafettsilvret pratade om ”extremt tunga ben, men inte hugga sönder formen”, där han på fredagen var sliten och avstod knockout-sprintkvalet, och där han på söndagen sprang hem guldet.

Detta betydde en friplats på VM. Det betydde dessutom att han kommer att gå in i VM som en av de absolut största favoriterna.

Sommarens VM i Tjeckien blir en återgång till tidigare mästerskapsupplägg, med såväl sprint- som skogsdistanser (nästa år är det dags för premiären av sprint-VM). Det betyder att det finns nio guldmedaljer att göra upp om.

Sveriges mål är, som alltid, att vara bästa nation och det finns absolut möjligheter att uppnå målsättningen.

Tuffaste utmanare i kampen om att vinna medaljligan? Jo, som alltid Schweiz och Norge.

Ser man till den svenska truppen i stort så behöver man inte känna sig som någon överdriven patriot för att slå fast att det finns medaljmöjlighet för blågult i samtliga VM-lopp.

Att det sedan ska bli svensk medalj i varje lopp är att kräva för mycket, men en medalj i snitt per lopp känns ändå som en riktigt tuff, men samtidigt fullt möjlig tippningshypotes.